matildarosen

Alla fönster är putsade, vilket är både lättnad och lycka, jag har minst sagt dragit på det men nu är det i alla fall gjort. Roligare saker kan man verkligen göra men samtidigt måste jag säga att det gick rätt smärtfritt. Fick lite energi till att göra det då jag fick beviljad graviditetspenning på heltid! Så jäkla skönt ska det bli att få gå hem och bara vara tills Bebis kommer.

 

Jag hoppas att även Philip har energi över när han kommer hem, så vi kan städa uthuset och köra bort cyklar och dyligt, dessutom gå igenom alla kartonger, skulle vara intressant att se om alla julsaker hållt sig i skick, och, se vad vi har och inte har i pyntväg.. För nu jäklar är det bara två månader kvar tills det är dax att slänga upp adventsstjärnorna och göra lite advent.

Något annan betydligt mindre ansträngande som vi också ska göra denna vecka är att inviga/provelda vedkaminen som gick igenom besiktingen igår, tack gode gud för det! Både Phlip och jag hade en klump i bröstet ifall något skulle vara galet så vi blev tvungen att bila upp skiten och göra om, men nejdå, han är duktig min prins.

 

Har jag tur jobbar jag mitt sista pass på lääänge idag, kan hända att jag måste jobba hela veckan ut om de inte lyckas lösa mina timmar fredag och lördag, så hur som helst är det inte långt kvar, men det vore helt fantastiskt att få säga tack för mig redan idag, jag är riktigt mätt vad det gäller jobb nu.
Ser framemot att gå hemma i sex veckor och göra så lite som bara möjligt eller bara det jag har lust till, känns som att man nu kommer få lust till att gå igenom skåp och garderober, stryka tvätt, moppa golv osv.. allt som man inte gjort senaste veckorna pga orkeslöshet och trötthet. Kanske till och med frosta av frysen!?

 

Nu ska jag övergå till ryggläge i soffan tills det är dax för en dusch och kvällsjobb!

 

 

Herregud vad bra man har det... blir påmind om det dagligen numera då en stor del av all ledig och ensam tid tillbringas i soffan famför teven.

Det ena bekymmret en annan har egentligen är de 20 kg plus som jag så snällt fått på köpet under denna graviditet, det suger verkligen, men, det kan jag träna och äta bort snabbt om jag bara den lilla kommit ut om jag vill, jag har hur mycket tid som helst till att vara ute och röra på fläsket och har jag tur så försvinner mycket av sig självt.

Så jag borde vara så fruktansvärt tacksam varje dag och aldrig klaga, visserligen är jag väldigt tacksam men fruktansvärt dålig på att visa det ibland.

Och klagar gör jag väl, men jag är rätt duktig på att vara tyst ändå om man jämför med många alla andra, tycker att man kan svälja all negativ energi istället för att sprida ut det på alla andra, för herregud vad negativt folk det finns! Det är nästan inte sant, samtidigt som man vill slå någo hårt i huvudet på dom så tycker man liksom synd om dom, för de kan inte må så himlans bra, uppenbarligen inte. Jag avunnas verkligen de som alltid är glad och aldrig gnäller.

 

Hur som helst, troligtvis och förhoppningsvis är detta sista veckan på jobbet för en lång tid framöver. Gravidsymptomen har börjat ta över så jag känner inte någon glädje att gå dit längre. Så sju veckor hemma och dona vore helt fantastiskt skönt, sen är den lilla mer än välkommen! Han eller hon får gärna komma om fem veckor också om mamman får bestämma :) Pappsen är inställd på två svängar till till Luleå efter denna sväng, så för hans skull vore det ju fint att den kom som planerat och inte före :) Däremot gillar inte jag och Ivar att vara lika mycket ifrån honom som med honom, ju mer 'gravid' jag blivit ju jobbigare har det varit.

 

Jag längtar alltid till November månad då jag älskar advent och allt vad tiden innan jul innebär, och såklart inte minst detta år... Jag som försökt lära mig själv i många år att aldrig längta bort massa tid, men nu skiter jag i det och vill verkligen att denna månad och nästa ska blåsa förbi snabbt, sen får det gärna gå långsamt fram igen <3