Jag tror på dig - Tomas Andersson Wij

Dom, frågar hur jag mår
och om kärleken består
och hur jag vet att isen bär..
Å dom, talar till mig som ett barn,
dom vill jaga mig ur stan
för att jag ändrade min plan,
för att jag tror på dig.

Du, dom bara visa mig till dörrn',
som en främling som en hund,
jag var inte den dom ville ha.
Å jag, gick ensam därifrån,
gick tusen mil och ändå,
jag är aldrig hemifrån, för jag tror på dig.

Jag tror på dig genom både tårarna och skratten,
jag tror på dig, även när jag glider bort.
Jag tror på dig i skymmingen och dagen efter,
åh, när morgonen är här, vart på jorden jag än är,
du är aldrig långt ifrån min hand.

Släpp, mig aldrig med din blick,
vill gå den väg du gick och aldrig nånsin se tillbaks.
Allt, det som du gett till mig,
ingenting kan mäta sig, inget split kan sås i mig
för jag tror på dig, jag tror på dig.

Jag tror på dig, när vintern smälter till sommar.
Jag tror på dig, när det vita blir till svart.
Jag tror på dig, även när dom räknar ut mig.
Om än marken viker, om än vännerna sviker,
ingenting kan få mig gå tillbaks.

Så du, plöj en väg för mig
och låt den öppna sig mot evighetens starka hav.
Å du, ingen smärta tar på mig,
ingen storm kan stoppa mig.
Jag vet berg kan flytta sig,
för jag tror på dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0