Torsdag 22 April


Ain't no angel gonna greet me, It's just you and I my friend
and my clothes don't fit me no more
I walked a thousand miles just to slip this skin

The night has fallen, I'm lyin' awake
I can feel myself fading away
So receive me brother with your faithless kiss
or will we leave each other alone like this
on the streets of Philadelphia

Det är satans mycket att tänka på just nu och jag som är expert på att bli stressad för minsta lilla skitsak mår inte toppen då, även om jag känner att jag vill, vill, vill och bode fixa saker och ting fastän det är mycket, det så tänker och tycker andra delar av mig inte alls detsamma. Min kropp verkligen kapitulerar! Sömnbrist är kanske det sörsta problemet och sömn är en av de ting jag inte riktigt har ro med just nu. Men, inatt sov jag riktigt bra och ganska många timmar - efter att ha bytt sovplats för tredje gången till sfoffan! Så, nu lär det bli soffan de kommande nätterna då jag inbillar mig att det var flytten dit som gjorde susen.

Nu ska jag lyssna på Streets of Phiadelphia, innan det bär av mor Cfl där en föreläsning för SFI + OP3 eleverna väntar mig och Olivia. Ge mig mod och kraft! 
Streets of Phiadelphia kanske är en av de topp 10 bästa låtar karn gjort och den gör mig faktiskt lugn...


Idag fyller Lars Wernersson 25 år även, vilket givetvis ska firas!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0